”Herregud”, sa jag. ”Jesse, jag har inte sagt ett ord om dig till honom, jag lovar. Det var han som tog upp ämnet. Jag antar att han har spionerat på mig eller nåt.” Gud så förudmjukande. ”Så ... vad gjorde du? Vad sa du till honom?”
Jesse ryckte på axlarna. ”Vad skulle jag göra. Jag försökte förklara mig så gott jag kunde. När allt kommer omkring har jag ju inga skamliga avsikter.”
Jäklar! Fast, vänta lite ... ”Har du avsikter?”
Jag vet att det är patetiskt, men i mitt desperata tillstånd räckte det med att höra att en killes spöke hade avsikter – även om de inte ens var skamliga – för att jag skulle bli uppggad. Ja, vad hade ni väntat er? Jag är sexton och har fortfarande aldrig varit på en riktig dejt, så vadå?
Dessutom är Jesse snygg, för att vara spöke.
Men dessvärre verkade hans avsikter när det gällde mig vara helt platoniska, att döma av det faktum att han svarade med att plocka upp kudden från golvet och lägga den över mitt ansikte igen.



Suzie blir väckt mitt i natten av ett blodisande skrik. Ännu ett vilselett spöke behöver hennes hjälp, men hon får inte ut någonting av dess ylande och snyftande. Hon försöker hålla sitt vanliga liv på samma balansgång som sitt medlarskap samtidigt. Hon blir bjuden av Kelli Prescott på poolparty och där träffar hon den vackra charmiga Tad Beaumont. Genom sin vän KiKi får hon reda på några viktiga och intressanta ledtrådar till en djupt dold gåta angående Tads far, mr Beaumont. Och vad ledtrådarna leder henne till är hemskare och otäckare än någonting hon har varit med om. Än en gång står hennes liv på spel, och hon vet inte vem hon kan lita på

Ursäkta för en hemsk sammanfattning av boken, jag har ingen som helst inspiration just nu. Den här boken var bra, och till min glädje är Jesse med igen! :D Den är spännande, lite läskig på slutet och rolig med Suzies kommentarer. Nu hoppar jag direkt till tredje boken. PS. Marcus är läskig. DS.

Författare: Meg Cabot
Övrigt: del 2 av 6