Har bytt blogg
Jag har varit missnöjd med blogg.se rätt länge nu och funderat på att gå över till blogger, dvs. blogspot.com. Problemen har varit att jag inte kunde hitta något bra namn, då readtheworld var upptaget. Dessutom har jag gillat enkelheten i adressen blogg.se eftersom det är lättare att komma ihåg. Men alla andra fördelar som blogger har har nu vägt över och jag har flyttat över många av mina recensioner dit.
Adressen till min nya blogg är nu http://readingthisworld.blogspot.com/
Alltså Reading this world har jag nu ;) Lite skillnad, men inte så mycket! ^^
Hoppas att de som hittade, hittar eller kommer hitta hit kikar in min nya blogg istället. Jag kommer förhoppningsvis uppdatera den oftare än den här, eftersom jag slipper allt krångel med blogg.se. Med blogger känns det friare att göra som man själv vill ha det.
Så. Yes. Hoppas ni kikar in den :)
Ciao!
Tar upp bloggandet igen!
Yes, jag känner att det skulle vara kul att få lite liv i Readtheworld igen. Nu kommer jag ha lite mer tid eftersom det är lov snart och jag är påväg att avsluta alla startade projekt i skolan. Flera prov den här och nästa vecka, sakta men säkert betar vi av alla ämnen. Det var varit riktigt kul att gå första terminen på gymnasiet! Japp det är det jag har sysslat med :)
Nu läser jag alltså dessa böcker, och jag skriver de i den ordning jag prioriterar just nu;
Min far hade en dröm - Barack Obama
Mockingjay - Suzanne Collins
Write before your eyes - Lisa Williams Kline
Nu läser jag alltså dessa böcker, och jag skriver de i den ordning jag prioriterar just nu;
Min far hade en dröm - Barack Obama
Mockingjay - Suzanne Collins
Write before your eyes - Lisa Williams Kline
Jag vann precis nanowrimo 2010
Yes. True Story.
Och jag är så jävla lycklig.
Och jag är så jävla lycklig.
En prinsessas dagbok del 2 - Meg Cabot
Så livet som prinsessa och tronarvinge till det lilla furstendömet Genovia fortsätter. Precis som i den förra boken tampas Mia med vänproblem, pojkvänner och mattelektionerna. Skillnaden är att alla nu vet om att Mia egentligen är Amelia, prinsessa av Genovia. Det verkar dock inte imponera på Michael Moscovitz. Han verkar fortfarande bara se Mia som sin lillasysters bästis, men Mia vill något mer. Samtidigt börjar hon få mystiska kärleksbrev från någon "JoCrox". Först hoppas hon att det är Michael, men han verkar inte reagera när hon försöker få honom att erkänna. Mias farmor håller på att anordna ett gigantiskt bröllop för Mias mamma och Mr Gianini, trots att Mia hela tiden säger att hennes mamma inte vill ha något stort. Och dessutom får Mia veta något som kommer att ta hennes mammas och mr G's relation till en ännu högre nivå.
Och mitt i allt står Mia, som bara vill vara en vanlig tonåring med pojkvän i New York.
Jag tycker att den här boken var okej. Den innehöll inte lika mycket som den förra, och de delarna som jag tyckte var roliga var ganska få. Det är inte så många nya grejer som händer i den här boken, och den skulle mycket väl kunna sättas ihop med den förra. Men, det är väl precis så som YA Chic-Lit ska vara - kort, enkelt, men väldigt underhållande? Meg Cabot fixar det galant i alla fall, och trots att det inte är världens spännande handling lyckas hon underhålla mig, och det är huvudsaken.
Böcker jag borde recensera här på bloggen:
Percy Jackson and the Last Olympian - Utläst för länge sen, har recenserat de andra fyra.
Fatta Eld - Hungerspelen räknar jag ju till mina favoritserier, har recenserat ettan hittills. Just nu håller jag på att läsa Mockingjay, men har tagit en paus.....
of Mice and Men - kommer förmodligen inte bli världens recension på den här, men jag kan skriva min sammanfattning av den som jag skrev i engelskan...
Big Mouth Ugly Girl - Min första OATES-bok! Den var helt okej. Läste vi i engelskan, kan jag recensera här!
No Plot? No problem! - Egentligen inte så mycket att recensera, men jag tänkte skriva om den. Har läst allt utom det sista som jag ska läsa under tiden jag skriver nanowrimo.
Gömda, Asyl, Mias hemlighet, Mias dotter och massa sånt. Som jag har snackat om att recensera väääääääldigt länge.
Böcker som jag vill läsa och recensera:
Min far hade en dröm - Läser just nu, den ska recenseras när den är klar!
Mockingjay - efter Fatta eld, om jag blir klar någon gång....
Crescendo - !!! Har inte den kommit ut nu? Jag måste läsa uppföljaren på hush hush....
/ Bookworm in distress. Jag har för mycket skolarbete, och dessutom börjar NANOWRIMO snart!
Fatta Eld - Hungerspelen räknar jag ju till mina favoritserier, har recenserat ettan hittills. Just nu håller jag på att läsa Mockingjay, men har tagit en paus.....
of Mice and Men - kommer förmodligen inte bli världens recension på den här, men jag kan skriva min sammanfattning av den som jag skrev i engelskan...
Big Mouth Ugly Girl - Min första OATES-bok! Den var helt okej. Läste vi i engelskan, kan jag recensera här!
No Plot? No problem! - Egentligen inte så mycket att recensera, men jag tänkte skriva om den. Har läst allt utom det sista som jag ska läsa under tiden jag skriver nanowrimo.
Gömda, Asyl, Mias hemlighet, Mias dotter och massa sånt. Som jag har snackat om att recensera väääääääldigt länge.
Böcker som jag vill läsa och recensera:
Min far hade en dröm - Läser just nu, den ska recenseras när den är klar!
Mockingjay - efter Fatta eld, om jag blir klar någon gång....
Crescendo - !!! Har inte den kommit ut nu? Jag måste läsa uppföljaren på hush hush....
/ Bookworm in distress. Jag har för mycket skolarbete, och dessutom börjar NANOWRIMO snart!
En prinsessas dagbok del 1 - Meg Cabot
Mia Thermopolis skulle kunna vara den typiska New Yorktjejen, men hon är inte alls nöjd med sig själv. Varför verkar det som att alla tjejer runt henne har pojkvänner utom hon? Hon är plattbröstad, hon slutar aldrig växa, och tycks aldrig kunna imponera på bästa kompisens brorsa Micahel Moscovitz. Hon förstår knappt någonting av matten, och dessutom dejtar hennes mamma Mias töntiga mattelärare mr G. När Mias liv nästan inte kan bli värre får hon besök av sin far, en stor viktig politisk man som sysslar med något litet land i Europa. Men nej, det visar sig att Mias pappa inte bara är politiker, utan även furste. Han kommer för att berätta att han inte kan få fler barn, och därför blir Mia, eller Amelia som hon egentligen heter, arvtagare till tronen. Mia är prinsessan av Genovia! Mia, vill inte vara prinsessa, för hon vet att hon då måste tillbringa en massa tid med sin förskräckliga farmor. Samtidigt som Mia tar "prinsesslektioner" hos sin farmor försöker hon dölja sin stora hemlighet för de i skolan, men när nyheten kommer ut genom tidningen verkar allt vara kört. Hur ska det gå för Mia?Jag tyckte om den här boken, jag brukar gilla Meg-Cabotböcker. En princessas dagbok är bra, för Mia är trovärdig och väldigt rolig att följa. Sen är matteekvationerna i slutet av varje dagboksinlägg lite kul också, hehe ;p Jag blev lite besviken på slutet, men det finns ju fler böcker (Som jag vill läsa?!). Hela historien är väldigt klyschig, där allt löser sig i slutet, men jag tycker inte att det gör något. En prinsessas dagbok är en härlig avslappningsläsning helt enkelt!
och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla - H Nesser
Jag tänkte att jag gärna skulle fortsätta den här promenaden i hundra mil eller så. Ett par veckor. Ett år eller ett helt liv, bara gå och gå med en beskyddande arm över Signhilds axlar och rygg... bort från detta Kumla, bort från halshuggare och torvmossar och allsköns plattforade närkingar. Ut i världen, London, San Fransisco, Copacabana, Père-Lachaisekyrkogården i Paris eller vad den hette och Babylons hängande trädgårdar. Allt, allt skulle vi ta oss fram till och uppleva tillsammans. A Day in the Life fast tvärtom, så att säga.
Romanen börjar med en kort prolog ”Långt senare” som lämnar mig som läsare med många frågor. Den är väldigt öppen och jag får inte veta många detaljer om vad det är som pågår, bara huvudpersonens tankar och små ledtrådar till vad som hände innan ”Långt senare”. Kort sagt blir jag fundersam och vill veta varför huvudpersonen befinner sig där han är och vad det är han ska göra.
Jag får snabbt en bild av vem sjuttonårige Mauritz är. Han är tonåringen på väg in till de vuxnas värld, som inte riktigt vet vilken väg han ska ta - han är rebellen som har svårt att få de vuxna att förstå sig på hans världsuppfattning, och han är grabben som bara vill bort från Kumla, Sveriges håla, och upptäcka världen. Han tycker helt enkelt inte att han passar in. Mauritz blandar sina tankar med strofer från engelska låttexter och citat från de kändisar han ser upp till. Mauritz tampas också med kärleksproblem. Han är förälskad i barndomsvännen Signhild, som bor i huset mittemot. Han drömmer om att ta hennes hand och att de tillsammans ska upptäcka världen och leva lyckliga i alla sina dagar.
Då börjar saker och ting ske i Kumla. En dag när Signhild kommer hem finner hon sin far med avhugget huvud i sovrummet. Han har blivit mördad och eftersom hennes far inte hade några fiender så vet ingen vart misstankarna ska riktas. Vem är egentligen inackorderingen som dök upp i Kekkonen-Bolegohushållet endast några dagar innan mordet? Ryktena cirkulerar snabbare än vinden i den lilla byn Kumla. Vissa reagerar på hur lätt Signhilds mor, Ester Bolego, reagerar på mannens död. Det ryktas att hon har en okänd älskare och att förhållandet med Signhilds far inte var så bra som det verkade.
Mitt i all uppståndelse tar Mauritz tillfället i akt och tar kontakt med Signhild. Eftersom Signhild har svåra problem hemma efter allt som har hänt finner hon tröst av att prata med Mauritz. Under sommaren då den här boken utspelar sig utvecklas deras vänskap till ett förhållande och som läsare får man betrakta hur Mauritz växer i sig själv. Han blir en starkare person.
Boken var bra. Även om jag tyckte att grundhistorien var lite långsam så förgyllde de djupa karaktärerna sidorna. Både Signhild och Mauritz känns trovärdiga och väl genomtänkta. Jag tycker att händelseförloppet var bra anpassat och de ställen där författaren kapade berättelsen mellan prolog och epilog var spännande. Den här boken fick upp mina ögon för deckare, som jag tidigare inte haft så höga förhoppningar på. Håkan Nesser visar att det kan finnas mycket mer än bara fallet att visa i en deckare. En berättelse kan vara hur bra som helst, men det är trovärdigheten i karaktärerna som spelar störst roll. Jag kommer definitivt att läsa mer av Håkan Nesser.
The short second life of Bree Tanner - Stephenie Meyer
I watched his body change. He crouched on the roof, one hand gripping the edge. All that strange friendliness disappeared, and he was a hunter. That was something I recognized, something I was comfortable with because I understood it.
Bree Tanner minns knappt någonting från sitt förra liv. Det gamla livet, så lågt i värde jämfört med det här, har ingen vikt längre. Sedan hon träffade Riley förändrades hennes liv helt och nu har hon endast två mål i livet; Att följa Rileys order och att mätta sin törst. Bree har blivit en vampyr. När hon börjar bekanta sig med en annan vampyr i deras grupp; Diego, blir tillvaron lite bättre och livet får några fler meningar. Tillsammans med Diego försöker hon lista ut varför Riley och hon egentligen har skapat dem, och varför Riley ljuger om vampyr-livet. När de står på kanten mot mysteriets lösning försvinner Diego och Bree blir tillsagd att han kommer att vänta på henne vid det stora slaget mot de gul-ögda. De gul-ögda är en annan, äldre vampyrklan som vill ta över Seattle, fär Rileys gäng nu härjar. Men slaget blir inget som de har trott och Diego finns ingenstans att hitta. När nästan alla vampyrer från Brees grupp har blivit dödade tvingas hon ge upp och vill bara veta var Diego finns, den enda person som någonsing brydde sig om henne i sitt andra liv.
Ja, ni som har läst Eclipse är förmodligen redan insatta i vem Bree Tanner är. Jag tyckte att den här ganska långa novellen av Stephenie Meyer var helt ok, det passar bra att läsa den när man har läst de andra böckerna i twilight-sagan. Här får man veta mer vad som händer utanför Cullens område och vad som egentligen hände med the newborns. Jag tycker att Bree är en ganska platt karaktär, det som gör henne intressant är vad hon var med om, inte vem hon var. Det skiljer sig från andra böcker jag har läst som jag gillar, där är även huvudpersonen intressant som person. Det tror jag är viktigt för en berättelse.
Boken var ok, men man klarar sig utan att ha läst den. Ingenting särskilt som jag kommer att rekommendera.
Bree Tanner minns knappt någonting från sitt förra liv. Det gamla livet, så lågt i värde jämfört med det här, har ingen vikt längre. Sedan hon träffade Riley förändrades hennes liv helt och nu har hon endast två mål i livet; Att följa Rileys order och att mätta sin törst. Bree har blivit en vampyr. När hon börjar bekanta sig med en annan vampyr i deras grupp; Diego, blir tillvaron lite bättre och livet får några fler meningar. Tillsammans med Diego försöker hon lista ut varför Riley och hon egentligen har skapat dem, och varför Riley ljuger om vampyr-livet. När de står på kanten mot mysteriets lösning försvinner Diego och Bree blir tillsagd att han kommer att vänta på henne vid det stora slaget mot de gul-ögda. De gul-ögda är en annan, äldre vampyrklan som vill ta över Seattle, fär Rileys gäng nu härjar. Men slaget blir inget som de har trott och Diego finns ingenstans att hitta. När nästan alla vampyrer från Brees grupp har blivit dödade tvingas hon ge upp och vill bara veta var Diego finns, den enda person som någonsing brydde sig om henne i sitt andra liv.
Ja, ni som har läst Eclipse är förmodligen redan insatta i vem Bree Tanner är. Jag tyckte att den här ganska långa novellen av Stephenie Meyer var helt ok, det passar bra att läsa den när man har läst de andra böckerna i twilight-sagan. Här får man veta mer vad som händer utanför Cullens område och vad som egentligen hände med the newborns. Jag tycker att Bree är en ganska platt karaktär, det som gör henne intressant är vad hon var med om, inte vem hon var. Det skiljer sig från andra böcker jag har läst som jag gillar, där är även huvudpersonen intressant som person. Det tror jag är viktigt för en berättelse.
Boken var ok, men man klarar sig utan att ha läst den. Ingenting särskilt som jag kommer att rekommendera.
Penelopiaden - Margaret Atwood
Nu när jag är död vet jag allt. Det var i alla fall det jag hade tänkt, men som så mycket annat jag hade tänkt blev det inte verklighet. Ryktesvägen har jag fått veta några få saker som jag inte förut visste. Jag behöver kanske inte säga att det här var ett alltför högt pris att betala för att stilla min nyfikenhet.
Sedan jag dog - sedan jag uppnådde detta benlösa, läpplösa, barmlösa tillstånd - har jag fått reda på saker jag helst inte velat veta, som man gör när man står och lyssnar utanför fönster eller öppnar andras brev. Ni kanske tror att ni vill läsa andras tankar? Tänk en gång till.
Vad hände egentligen med Penelope, Odyssevs fru?
I den här boken följer vi Penelope som nu är fast i dödsriket. Hon blickar tillbaka på sitt liv och man får läsa och lära sig mer om henne. Margaret Atwoods bok är som en feministisk skildring av den kända Odysséen där vi får veta mycket om Penelope, som är en sån karaktär som har mycket att berätta och inte får rättvist med plats i rampljuset. Det här är berättelsen om hur Penelope träffade Odyssevs, vad hon tyckte om honom, hennes liv med pigorna och friarna under de tjugo åren Odyssevs var borta och hennes reaktion när hennes man kom tillbaka och avrättade alla tolv pigorna.
Jag hade lite svårt att ta till mig den här boken, jag förstod inte hela tiden vad som hände med friarna och de tolv pigorna, men nu när jag har läst lite fler summeringar på nätet så förstår jag boken mer. Jag tycker att det var en helt okej historia, inte särskilt intressant egentligen. Det som däremot får upp mitt intresse är den grekiska mytologin som jag lägger märke till här och där! Jag är lite förtjust i den efter att ha läst Percy Jackson. Historien om Penelope gör det också mycket lättare för mig att förstå historien om Odyssevs, historien som skolan försökte lära oss men som jag tyckte var för krånglig. Den här boken tar upp historien på ett mer intressant sätt och jag vill gärna läsa mer om Odyssevs/Penelope. Jag är glad att jag läste den, och de som har problem med att förstå Odysséen kan också pröva den här boken.
Sedan jag dog - sedan jag uppnådde detta benlösa, läpplösa, barmlösa tillstånd - har jag fått reda på saker jag helst inte velat veta, som man gör när man står och lyssnar utanför fönster eller öppnar andras brev. Ni kanske tror att ni vill läsa andras tankar? Tänk en gång till.
Vad hände egentligen med Penelope, Odyssevs fru?
I den här boken följer vi Penelope som nu är fast i dödsriket. Hon blickar tillbaka på sitt liv och man får läsa och lära sig mer om henne. Margaret Atwoods bok är som en feministisk skildring av den kända Odysséen där vi får veta mycket om Penelope, som är en sån karaktär som har mycket att berätta och inte får rättvist med plats i rampljuset. Det här är berättelsen om hur Penelope träffade Odyssevs, vad hon tyckte om honom, hennes liv med pigorna och friarna under de tjugo åren Odyssevs var borta och hennes reaktion när hennes man kom tillbaka och avrättade alla tolv pigorna.
Jag hade lite svårt att ta till mig den här boken, jag förstod inte hela tiden vad som hände med friarna och de tolv pigorna, men nu när jag har läst lite fler summeringar på nätet så förstår jag boken mer. Jag tycker att det var en helt okej historia, inte särskilt intressant egentligen. Det som däremot får upp mitt intresse är den grekiska mytologin som jag lägger märke till här och där! Jag är lite förtjust i den efter att ha läst Percy Jackson. Historien om Penelope gör det också mycket lättare för mig att förstå historien om Odyssevs, historien som skolan försökte lära oss men som jag tyckte var för krånglig. Den här boken tar upp historien på ett mer intressant sätt och jag vill gärna läsa mer om Odyssevs/Penelope. Jag är glad att jag läste den, och de som har problem med att förstå Odysséen kan också pröva den här boken.
Som jag vill vara - Katarina von Bredow
Jessica försöker andas. Det står ju två minuter i bruksanvisningen. Man kanske inte kan avläsa resultatet förrän den rätta tiden gått? Kanske kan det ena strecket blekna bort igen?
Suset i huvudet ökar till ett brusande.
Hon vet att hon förstöker lura sig själv. Hon vet att strecket inte bleknar och hon vet att hon har vetat det här redan innan, att kroppen har vetat fast hjärnan vägrat förstå.
Hon är gravid.
Klockan är fyra på morgonen, det är fredag och Jessica är femton år. Hon har haft oskyddat sex en enda gång i sitt liv, och hon är gravid.
Festen kunde ha varit lyckad. Allting kunde ha varit perfekt, precis som det var de där dagarna i skolan direkt efter festen. Femtonåriga Jessica blev ihop med den charmiga Arvid och han älskar henne minst lika mycket som hon älskar honom. Men efter någon vecka börjar Jessica må dåligt. Hon är sjuk och stannar hemma från skolan i flera dagar, men illamåendet är ingenting likt det hon har upplevt förut. Dagarna går och hon tvingar sig själv tillbaka till skolan trots illamåendet, och det går inte över. Jessica börjar frukta vad som kan ha hänt den där natten på festen hos Paula. Hon intalar sig själv att hon är larvig när hon till slut går till apoteket och köper ett graviditetstest. Hur kan hon, Jessica, femton år, vara gravid? Men svaret är positivt. Jessica är gravid, och när hon berättar för omgivningen förväntar sig alla att hon ska göra abort. Men Jessica börjar tveka, för henne är inte abort så självklart som det tycks vara för alla andra. Som Jessica säger när de frågar henne om hon ens vet vad hon håller på med; "Jag har ingen aning om vad jag gör, men jag vet vad jag inte gör." Men när nästan alla hon känner vänder ryggen till hennes beslut är det inte lika lätt längre. Hennes mamma, hennes bästa vän och hennes pojkvän och hans familj fortsätter tjata på henne hur fel hon gör, den enda som står på hennes sida är bästa vännens mamma. Och Jessica längtar efter den tid då hon stolt kan visa upp sin mage och inte behöva dölja det för någon ... men kommer hon att våga?
Jag har läst en del böcker av Katarina von Bredow förut och jag älskar hennes böcker! Som jag vill vara låg över mina förväntningar. Jag tycker om Jessica och jag har lätt för att förstå henne. Dock tycker jag att det finns en hel del platta karaktärer så som Arvid, Carin och Louise. Bi-karaktärerna var då kanske inte så bra, men jag gillar boken ändå. Samtidigt som det är en vanlig ungdomsbok så handlar det också om vilka värderingar man har. Den är nästan lita filosofisk på vissa ställen och flera frågeställningar som Jessica hamnar i får en verkligen att tänka till. Som jag vill vara är en perfekt ungdomsbok, som inte bara handlar om hur man ska få den snyggaste killen. Det gillar jag.
Suset i huvudet ökar till ett brusande.
Hon vet att hon förstöker lura sig själv. Hon vet att strecket inte bleknar och hon vet att hon har vetat det här redan innan, att kroppen har vetat fast hjärnan vägrat förstå.
Hon är gravid.
Klockan är fyra på morgonen, det är fredag och Jessica är femton år. Hon har haft oskyddat sex en enda gång i sitt liv, och hon är gravid.
Festen kunde ha varit lyckad. Allting kunde ha varit perfekt, precis som det var de där dagarna i skolan direkt efter festen. Femtonåriga Jessica blev ihop med den charmiga Arvid och han älskar henne minst lika mycket som hon älskar honom. Men efter någon vecka börjar Jessica må dåligt. Hon är sjuk och stannar hemma från skolan i flera dagar, men illamåendet är ingenting likt det hon har upplevt förut. Dagarna går och hon tvingar sig själv tillbaka till skolan trots illamåendet, och det går inte över. Jessica börjar frukta vad som kan ha hänt den där natten på festen hos Paula. Hon intalar sig själv att hon är larvig när hon till slut går till apoteket och köper ett graviditetstest. Hur kan hon, Jessica, femton år, vara gravid? Men svaret är positivt. Jessica är gravid, och när hon berättar för omgivningen förväntar sig alla att hon ska göra abort. Men Jessica börjar tveka, för henne är inte abort så självklart som det tycks vara för alla andra. Som Jessica säger när de frågar henne om hon ens vet vad hon håller på med; "Jag har ingen aning om vad jag gör, men jag vet vad jag inte gör." Men när nästan alla hon känner vänder ryggen till hennes beslut är det inte lika lätt längre. Hennes mamma, hennes bästa vän och hennes pojkvän och hans familj fortsätter tjata på henne hur fel hon gör, den enda som står på hennes sida är bästa vännens mamma. Och Jessica längtar efter den tid då hon stolt kan visa upp sin mage och inte behöva dölja det för någon ... men kommer hon att våga?
Jag har läst en del böcker av Katarina von Bredow förut och jag älskar hennes böcker! Som jag vill vara låg över mina förväntningar. Jag tycker om Jessica och jag har lätt för att förstå henne. Dock tycker jag att det finns en hel del platta karaktärer så som Arvid, Carin och Louise. Bi-karaktärerna var då kanske inte så bra, men jag gillar boken ändå. Samtidigt som det är en vanlig ungdomsbok så handlar det också om vilka värderingar man har. Den är nästan lita filosofisk på vissa ställen och flera frågeställningar som Jessica hamnar i får en verkligen att tänka till. Som jag vill vara är en perfekt ungdomsbok, som inte bara handlar om hur man ska få den snyggaste killen. Det gillar jag.
Decembergatans hungriga andar - Ulrika Lidbo
Det är sommarlov och fjortonåriga Jenny ska bo hos sin syster i Stockholm ett tag. Hon ska ta hand om systerns dotter. Under alla de stunderna då hon tar hand om lillan sitter Jenny och funderar. Hon funderar på mycket. Hon är avundsjuk och bitter över sin storasyster som enligt Jenny har det så bra men ändå är så otacksam. Jenny funderar också mycket på hur det ska bli att börja skolan igen, hon undrar hur det ska bli att gå i åttonde klass. Varför har Jenny knappt några vänner? Varför blir hon vald sist på idrotten? Varför kommer ingen ihåg henne? Vaför blir ingen kille kär i henne?Jenny funderar länge och börjar sakta komma fram till flera slutsatser. Det finns flera skillnader mellan henne och de tjejer som är populära. Tjejerna som hon vill vara som. De har en coolare attityd. Jenny är för snäll. Men det är inte bara det, framför allt ser de annorlunda ut jämfört med Jenny. De är smalare. Alla tjejer i reklamer är smala. Alla snygga är smala. Vill man vara någon, ja, då måste man vara smal. Vilket Jenny inte är.
Så Jenny lägger upp en plan. När hon börjar skolan igen ska hon vara smal. Med flera smarta metoder lyckas hon undvika maten och hon skapar sin egen diet. Hon är övertygad om att det kommer att fungera, så länge hon är lydig och följer dieten. För visst blir man smal och snygg om man inte äter några kalorier alls...?
Den här boken är så jäkla bra. Den ger en verkligen ett wake-up-call, fastän jag aldrig själv har haft några liknande problem som de Jenny har. Den är himla ruskig och man förstår hur lätt det är att hamna i Jennys tankebanor. Samtidigt som man läser boken och man tänker "Hur kan en människa göra så mot sig själv?" så förstår man varför Jenny gör som hon gör. För med hennes tankar är det logiskt. Den här boken är bra, alla borde läsa den. Speciellt tjejer i tonårsåldern, men alla kan läsa den.
Egentligen är det inte den här typen av böcker jag brukar läsa, men jag gillar att variera mig. Det kommer absolut inte vara någon bok jag har som favorit ett längre tag, men jag hoppas ändå att jag inte kommer att glömma bort den. Tyvärr är det nog det jag kommer att göra ändå, men nu har jag ju i alla fall rekommenderat den här!
Godnatt Mister Tom - Michelle Magorian
Men precis när Willie har börjat anpassa sig till landslivet i Little Weirwold får han ett brev från sin mamma. Hon är sjuk och vill att Willie kommer hem igen. När mister Tom inte får något som helst livstecken från Willie på flera veckor blir han orolig och till slut bestämmer han sig för att åka iväg till London själv och leta reda på Willie.
Godnatt Mister Tom är en så otroligt gullig bok. I början tyckte jag att språket var så enkelt; det var nästan barnsligt kändes det som. Men efter ett par sidor började jag vänja mig och uppskattade skrivsättet. Det blir nästan som att Willie själv berättar. Förutom att man får följa Willies utveckling så händer det inte så mycket de 200 första sidorna, men det blir ändå inte tråkigt. Man sugs in i själva andan i boken och jag älskar att läsa hur det går till hos personerna som bor i byn. Alla de enkla saker som Willie och hans nya vänner hittar på bidrar till en sorts känsla man får för boken. Känslan av att verkligen befinna sig i Little Weirwold och följa Willie och Tom Oakleys lugna liv är härlig. Jag rekommenderar den här boken, inte för att den är spännande utan för att den har en så härlig stämning.
Orginaltitel: Goodnight Mister Tom
Var är Alaska? - John Green
Lite senare gick jag vid Alaskas sida bort mot studenthemmet. Cikadorna spelade sin entoniga sång, precis som de hade gjort hemma i Florida. Hon vände sig om mot mig medan vi promenerade i mörkret: "Kan du aldrig känna dig kuslig till mods när du är ute och går på kvällen, och trots att det är fånigt och genant så vill du bara lägga benen på ryggen och rusa hem?"
Det verkade lite för personligt och privat att erkänna det för en praktiskt taget främmande människa, men jag sa: "Jo, absolut."
Hon var tyst ett ögonblick. Sedan tog hon mig i handen och viskade: "Spring, spring, spring, spring, spring", och så rusade hon iväg och drog mig med sig.
Miles är glad över att lämna det långtråkiga livet i Florida. Istället ska han börja plugga på internatskolan Culver Creek i Alabama och han ser fram emot att få nya vänner och nya upplevelser. Han vill ha förändring. Redan första veckan på Culver Creek blir han bra vän med den coola Chip "Översten" Martin, och den vilda Alaska Young. Hon är den smartaste, snyggaste och roligaste tjej han någonsin träffat och deras vänskap kommer att förändra hans liv mer än han hade kunnat ana. Tillsammans gör vännerna livet på Culver Creek till en fest och ger sig attans på att aldrig glömma varandra - och att ingen någonsin skall glömma dom.
Var är Alaska? är underbar. Språket är lätt och trovärdigt, det bara flyter på med hjärnan liksom och man märker knappt när man vänder blad. Jag älskar berättarsättet utifrån Miles synvinkel. Han är intressant, rolig och hans tankesätt gör ett annars ganska enformigt internatskoleliv till ett spännande äventyr. Men det är inte karaktären Miles som fångar mig i den här berättelsen, det är Alaska Young som jag kommer att minnas. Hon är speciell, rolig, kvicktänkt och snabb i käften och har en hel del värt att säga, men trots det är hon inte perfekt. Precis som en karaktär ska vara. Hon har sina brister och dåliga sidor, men det gör bara att jag gillar henne ännu mer.
Det känns som att Var är Alaska? har utspelat sig på riktigt.
Jag rekommenderar verkligen den här boken. Den är rolig, gullig, spännande och sorglig. Det är en bok jag kommer att minnas, en bok som jag är glad över att jag läste.
Orginaltitel: Looking for Alaska
Det verkade lite för personligt och privat att erkänna det för en praktiskt taget främmande människa, men jag sa: "Jo, absolut."
Hon var tyst ett ögonblick. Sedan tog hon mig i handen och viskade: "Spring, spring, spring, spring, spring", och så rusade hon iväg och drog mig med sig.
Miles är glad över att lämna det långtråkiga livet i Florida. Istället ska han börja plugga på internatskolan Culver Creek i Alabama och han ser fram emot att få nya vänner och nya upplevelser. Han vill ha förändring. Redan första veckan på Culver Creek blir han bra vän med den coola Chip "Översten" Martin, och den vilda Alaska Young. Hon är den smartaste, snyggaste och roligaste tjej han någonsin träffat och deras vänskap kommer att förändra hans liv mer än han hade kunnat ana. Tillsammans gör vännerna livet på Culver Creek till en fest och ger sig attans på att aldrig glömma varandra - och att ingen någonsin skall glömma dom.
Var är Alaska? är underbar. Språket är lätt och trovärdigt, det bara flyter på med hjärnan liksom och man märker knappt när man vänder blad. Jag älskar berättarsättet utifrån Miles synvinkel. Han är intressant, rolig och hans tankesätt gör ett annars ganska enformigt internatskoleliv till ett spännande äventyr. Men det är inte karaktären Miles som fångar mig i den här berättelsen, det är Alaska Young som jag kommer att minnas. Hon är speciell, rolig, kvicktänkt och snabb i käften och har en hel del värt att säga, men trots det är hon inte perfekt. Precis som en karaktär ska vara. Hon har sina brister och dåliga sidor, men det gör bara att jag gillar henne ännu mer.
Det känns som att Var är Alaska? har utspelat sig på riktigt.
Jag rekommenderar verkligen den här boken. Den är rolig, gullig, spännande och sorglig. Det är en bok jag kommer att minnas, en bok som jag är glad över att jag läste.
Orginaltitel: Looking for Alaska
Percy Jackson and the Battle of the Labyrinth
I stood in the middle of the cabin, listening to the gurgle of the saltwater fountain and the ocean waves outside.
Nico was alive. He was trying to bring his sister back from the dead. And I had a feeling I knew what soul he wanted to exchange - someone who had cheated death. Vengeance.
Nico di Angelo would come looking for me.
Percy förväntar sig inte att kunna koppla av ett längre tag - vid det häg laget har han lärt sig att man alltid råkar i knipa när man är halvblod. Och när han tvingas rymma från ett par monster på sin nya skola med den minst sagt udda Rachel Elizabeth Dare vet han att äventyret är igång igen. När han kommer tillbaka till Halvblodslägret har antalet lägermedlemmar minskat drastiskt. Många har blivit dödade, försvunnit eller gått över till den andra sidan. Efter att monstrena på Percys skola nämnde Lukes planer på att attackera lägret börjar alla fundera och förbereda sig för allt möjligt som kan hända. Kriget mellan Titanerna och Gudarna väntar runt nästa hörn och allting står på sin spets. När Annabeth och Percy snubblar över en ingång till den magiska labyrinten ger de sig ut på en resa med Grover och Tyson.
Den här boken är mörkare än de andra i serien. Först tyckte jag att den var lite seg, för det var svårt att förstå vad som hände i labyrinten, men senare blev det tydligare. Jag tycker om den här boken för den har mer mytologi i sig än de andra böckerna. Vi får träffa bland annat Hera, Janus och Hefaistos. Även den här boken är fylld av sarkasm och perfekta kommentarer och det är det jag gillar med Percy. Man lär känna honom riktigt bra.
Min favoritscen är i slutet av boken, när Percy får besök på sin födelsedag, kan jag ju bara säga :D
Nico was alive. He was trying to bring his sister back from the dead. And I had a feeling I knew what soul he wanted to exchange - someone who had cheated death. Vengeance.
Nico di Angelo would come looking for me.
Percy förväntar sig inte att kunna koppla av ett längre tag - vid det häg laget har han lärt sig att man alltid råkar i knipa när man är halvblod. Och när han tvingas rymma från ett par monster på sin nya skola med den minst sagt udda Rachel Elizabeth Dare vet han att äventyret är igång igen. När han kommer tillbaka till Halvblodslägret har antalet lägermedlemmar minskat drastiskt. Många har blivit dödade, försvunnit eller gått över till den andra sidan. Efter att monstrena på Percys skola nämnde Lukes planer på att attackera lägret börjar alla fundera och förbereda sig för allt möjligt som kan hända. Kriget mellan Titanerna och Gudarna väntar runt nästa hörn och allting står på sin spets. När Annabeth och Percy snubblar över en ingång till den magiska labyrinten ger de sig ut på en resa med Grover och Tyson.
Den här boken är mörkare än de andra i serien. Först tyckte jag att den var lite seg, för det var svårt att förstå vad som hände i labyrinten, men senare blev det tydligare. Jag tycker om den här boken för den har mer mytologi i sig än de andra böckerna. Vi får träffa bland annat Hera, Janus och Hefaistos. Även den här boken är fylld av sarkasm och perfekta kommentarer och det är det jag gillar med Percy. Man lär känna honom riktigt bra.
Min favoritscen är i slutet av boken, när Percy får besök på sin födelsedag, kan jag ju bara säga :D
Percy Jackson and the Titan's Curse
The Oracle's mouth opened, and a green mist poured out. I saw the vague image of a mountain, and a girl standing at the barren peak. It was Artemis, but she was wrapped in chains, fettered to the rocks. She was kneeling, her hands raised as if to fend off an attacker, and it looked like she was in pain. The Oracle spoke:
Five shall go west to the godess in chains,
One shall be lost in the land without rain,
The bane of Olympus shows the trail,
Campers and Hunters combined prevail,
The Titan's curse must one withstand,
And one shall perish by a parent's hand.
Percy har mött upp sina vänner återigen efter att de har fått ett uppdrag. Två mäktiga halvblod har upptäckts på en skola och Keiron misstänker att de är i fara, därför måste de räddas snabbt. Men uppdraget går fel, de lyckas rädda de två halvbloden Bianca och Nico, men genom ett ogenomtänkt beslut som Percy tar blir Annabeth tillfångatagen av monster. Percy och de andra blir räddade av Artemis och hennes jägare, som kommer till platsen. Artemis ger sig iväg för att leta efter monstret och Annabeth och de andra far tillbaka till Halvblodslägret. Percy vill genast åka och rädda Annabeth, men han får inte för Keiron. Istället blir hans andra vänner Thalia och Grover och tre andra jägare valda att åka. Dessvärre hindrar ju inte det Percy; precis när de har lämnat lägret rymmer han efter och börjar följa dem på avstånd. Och så börjar äventyret ännu en gång!
Yes, så Percy och hans vänner är åter ute på äventyr igen. Det kan verka tråkigt, att än en gång få läsa om resorna över Amerika i sökandet efter en person eller sak. Men det är det inte tycker jag! Den här boken är som de två tidigare, väldigt rolig och spännande. De nya karaktärerna som introduceras; Bianca, Nico, Zoë och Thalia är intressanta. Percys karaktär är mer utvecklad och man börjar förstå honom mer på andra sätt än man gjorde i första boken. För de som tycker att den här boken verkar tråkig eftersom den i princip handlar om samma saker som de två tidigare (resa genom Amerika och monster) så tycker jag ändå att ni ska prova att läsa vidare. Del fyra och fem i serien är mörkare och mer spännande.
Five shall go west to the godess in chains,
One shall be lost in the land without rain,
The bane of Olympus shows the trail,
Campers and Hunters combined prevail,
The Titan's curse must one withstand,
And one shall perish by a parent's hand.
Percy har mött upp sina vänner återigen efter att de har fått ett uppdrag. Två mäktiga halvblod har upptäckts på en skola och Keiron misstänker att de är i fara, därför måste de räddas snabbt. Men uppdraget går fel, de lyckas rädda de två halvbloden Bianca och Nico, men genom ett ogenomtänkt beslut som Percy tar blir Annabeth tillfångatagen av monster. Percy och de andra blir räddade av Artemis och hennes jägare, som kommer till platsen. Artemis ger sig iväg för att leta efter monstret och Annabeth och de andra far tillbaka till Halvblodslägret. Percy vill genast åka och rädda Annabeth, men han får inte för Keiron. Istället blir hans andra vänner Thalia och Grover och tre andra jägare valda att åka. Dessvärre hindrar ju inte det Percy; precis när de har lämnat lägret rymmer han efter och börjar följa dem på avstånd. Och så börjar äventyret ännu en gång!
Yes, så Percy och hans vänner är åter ute på äventyr igen. Det kan verka tråkigt, att än en gång få läsa om resorna över Amerika i sökandet efter en person eller sak. Men det är det inte tycker jag! Den här boken är som de två tidigare, väldigt rolig och spännande. De nya karaktärerna som introduceras; Bianca, Nico, Zoë och Thalia är intressanta. Percys karaktär är mer utvecklad och man börjar förstå honom mer på andra sätt än man gjorde i första boken. För de som tycker att den här boken verkar tråkig eftersom den i princip handlar om samma saker som de två tidigare (resa genom Amerika och monster) så tycker jag ändå att ni ska prova att läsa vidare. Del fyra och fem i serien är mörkare och mer spännande.
